Det här är bara en kort fundering. Sommartiden är slut. Det är mörkt och kallt. Och då glider mina tankar fram till den stundande ljuva jultiden. Den provocerar mig. Vår rika del av världen frossar mer än vanligt. Överkonsumtion och falsk lycka. För några år sedan gick jag genom Nordstan mitt under julrusningen. Det är vidrigt. Batongbeväpnade vakter går omkring och ser till att alla uteliggare slängs ut i kylan. Varför de inte får sitta och värma sig vet jag inte, men jag antar att de ”stör” på något sätt. De ser inte fina ut, de ser fattiga ut. Kanske är butiksägarna rädda att kunderna ska få dåligt samvete och påminnas om att de lever i ett samhälle med olika socioekonomiska klasser? Jag vet inte.

Då fick jag idén att ställa upp ett antal långa, fint dukade bord (vita dukar, kandelabrar, silverbestick etc) och servera en femrätters julmiddag åt alla stadens hemlösa, flera dagar i rad, med sittningar från middag till stängningsdags. Champagne och äkta kaviar åt de utslagna!

Det är bara att samla in pengarna och ansöka om tillstånd. Om svaret blir nej, så går man direkt till pressen. Det är inte politiskt korrekt att tala illa om de hemlösa. Blir svaret forfarande nej, vilket tyvärr är troligt, så kan man åtminstone skapa debatt.

Eventuellt skulle tidningen Faktum kunna stå för distribution när det gäller att få ut en riktigt fin inbjudan, tryckt i tidningen såklart.